Nytt läsår, nya studenter. Många av de nya studenterna kommer sannolikt, som vanligt, vara ambitiösa och arbetsamma. Många av dem kommer festa. Många av dem kommer kämpa med relationer, vänner, partners och barn.
Jag funderar just nu på vad som egentligen bör betraktas som framgångsrika studier. Jag har undervisat och handlett många hundra (tusentals?) studenter och jag har lagt märke till några återkommande mönster ifråga om ambitioner, personligheter och studieresultat. En tydlig studentgrupp utgörs av de ”duktiga” studenterna, som alltid gör allting rätt men som aldrig gör något intellektuellt avtryck eftersom de fogar sig efter det som förväntas av dem och aldrig tar strid mot grundläggande synsätt och principer. Dessa studenter får oftast mycket höga betyg. De kan tänka självständigt, men de gör det bara inom bestämda ramar. De ”duktiga” studenterna är intelligenta men de saknar det där irrationella temperamentet som skulle kunna inspirera dem till att gå sin egen väg.
Sedan har vi den andra stora studentgruppen, som tänker fritt men som har svårt att förstå förväntningarna inom utbildningsprogrammet. Vi kan kalla dem för de ”frikopplade” studenterna, eftersom deras tankar och uppfattningar oftast är frikopplade från, och out of sync med, de kunskaper och förväntningar som förmedlas genom kurslitteratur och föreläsningar. De ”frikopplade” studenterna tänker självständigt, men de har svårt att förstå, och bli förstådda, av andra. Tyvärr får denna studentgrupp ofta låga betyg eller underkänt på sina inlämningar, och de är överrepresenterade bland dem som får problem med CSN.
Sedan har vi en mycket liten och ovanlig grupp studenter som både lyckas förstå kursinnehållet på det sätt som förväntas av dem och samtidigt lyckas bryta sig loss från denna förståelse för att skapa något nytt, som bryter mot vedertagna uppfattningar och principer för vetande och kunnande. Dessa studenter är så få att det egentligen är fel att ens kalla dem för en grupp – de bör nog snarare benämnas som enskilda ”genier”, som inte har så mycket gemensamt med varandra förutom den gemensamma förmågan att förstå etablerade uppfattningar utan att fängslas av dem. De vet vad som förväntas av dem men väljer att tänka annorlunda. Dessutom klarar de av att kommunicera sina avvikande tankar på ett sätt som är begripligt för andra; de kan lära ut det som de själva kommer fram till.
Så vad är framgångsrika studier? Ett tråkigt, pragmatiskt svar är väl att det beror på vad man vill få ut av sina studier. Vill man ha ett jobb och bli klappad på axeln – ja, då är det bäst att tillhöra de ”duktiga” studenterna som gör allt ”rätt”. Vill man behålla sin personlighet och sin särart, då är det bättre att tillhöra de ”frikopplade”. Vill man dessutom göra ett avtryck, då behöver man ha sådan tur att man tillhör ”genierna”.
/Olov
