Vetenskapsfilosofi
Vad är vetenskapsfilosofi?
Vetenskapsfilosofin lyfter frågor kring vetenskapens och kunskapens beskaffenhet. Vad är vetenskap och kunskap? Vad skiljer vetenskap från, till exempel, ideologi och religion? Vad skiljer en objektiv observation från en subjektiv perception? Kan både kvalitativ metod och kvantitativ metod vara vetenskaplig – och är dessa olika typer av metod i så fall vetenskapliga på samma sätt? Är alla akademiska ämnen och forskningstraditioner vetenskapliga, eller beskrivs vissa ämnen och forskningstraditioner bättre med hjälp av andra begrepp och kategorier?
​
Det kan upplevas både spännande och jobbigt att fundera på vetenskapsfilosofiska frågor eftersom det oftast – eller alltid – finns mer än ett svar på varje fråga. Med andra ord finns det inga enkla fakta och lösningar att plugga in och sedan upprepa, utan istället krävs resonemang och diskussioner. Forskaren, utredaren eller studenten måste argumentera för lämpligheten i sitt val av vetenskaplig ansats och metod, och för att argumentera på ett övertygande sätt behöver han eller hon kunskap om grundläggande vetenskapsfilosofiska resonemang och begrepp.
Vad kan KVANTILA hjälpa till med?
KVANTILA har bred kompetens inom olika vetenskapsfilosofiska traditioner och kan hjälpa dig med kunskaper, klargöranden och inspiration. KVANTILA kan inte ge dig färdiga svar på vetenskapliga ställningstaganden, eftersom det sällan finns givna svar som är bättre än andra för sådana ställningstaganden. KVATILA kan informera dig om olika synsätt och perspektiv, men du måste fatta besluten själv. KVANTILA kan inte heller bistå dig som är student om du arbetar med en pågående tentamen.
​
KVANTILA har kompetens inom följande vetenskapsfilofiska områden:
​
-
Resonemang kring vetenskaplig kvalité, såsom de resonemang som inbegriper begreppen validitet, reliabilitiet, trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet.
-
Demarkationsproblemet och (eventuella) grundläggande skillnader mellan vetenskap och icke-vetenskap.
-
Ontologiska och epistemologiska utgångspunkter för olika forskningsinriktningar och ämnesfält.
-
Kunskap om vetenskapsfilosofiska traditioner, såsom positivism, kritisk rationalism, hermeneutik och kritisk realism.
-
Resonemang kring realism och konstruktionism, essentialism och relativism samt dualism och icke-dualism.
-
Logocentrism och dekonstruktion.
-
Forskningsprocessen i teori och praktik.